Our Life in Sweden

Jonathan & Sofia Morgan

Menu Close

Year: 2013 (page 3 of 6)

Top 5 regrets in life

The last couple of days I’ve been thinking about this interesting article I read a while back in The Guardian. A nurse, working in palliative care, recorded the 5 most common regrets in life of her patients:

1. I wish I’d had the courage to live a life true to myself, not the life others expected of me.

“This was the most common regret of all. When people realise that their life is almost over and look back clearly on it, it is easy to see how many dreams have gone unfulfilled. Most people had not honoured even a half of their dreams and had to die knowing that it was due to choices they had made, or not made. Health brings a freedom very few realise, until they no longer have it.”

2. I wish I hadn’t worked so hard.

3. I wish I’d had the courage to express my feelings.

4. I wish I had stayed in touch with my friends.

5. I wish that I had let myself be happier.

Sharing this article is not meant to bring anyone on a total downer, but rather say that it really spoke to me when I first read it. I found myself thinking – as this is my only life I want to try to dream big, be less fearful and willing to take risks in order to live my life to the full. I might fail a few times and risk being misunderstood, but at least I went for it and hopefully I’ll hold less regrets by the end of this earthly life.

Enjoy reading the whole article HERE! [1]

3892070960_8e7bba23d5_z

Kom att tänkta på en intressant artikel som jag läste i den brittiska tidningen, The Guardian, för ett tag sedan. Artikeln handlade om en sjuksköterska som vårdade patienter vid livets slutskede och svaren de gav henne på frågan ”om de beklagade något eller om där var något de skulle gjort annorlunda i sitt liv ”.

Här var de 5 mest vanligaste svaren:

1. Jag önskar att jag hade haft modet att leva ett liv sant mot mig själv, inte efter vad andra förväntade av mig. (De flesta upptäckte vid sin dödsbädd hur många saker de missat att göra medan de var friska)

2. Jag önskar att jag inte hade jobbat så hårt. (Vanligast bland männen, som oftast hade familjens ekonomiska ansvar)

3. Jag önskar att jag hade haft modet att uttrycka mina känslor. (Genom att undertrycka sina känslor utvecklade de inte sin hela potential, utan slutade ofta sina liv bittra och sjuka)

4. Jag önskar jag hade hållit kontakten med mina vänner.

5. Jag önskar att jag hade tillåtit mig själv att vara lyckligare. (Allt för många insåg för sent att lycka är ett val. I stället för att bryta upp hade de fastnat i gamla destruktiva mönster)

När jag först läste denna artikel uppmuntrade den mig till att försöka drömma stora drömmar, fokusera mindre på rädslor och våga ta fler risker. Det verkade mer spännande att riskera att misslyckas några gånger och kanske riskera att bli missförstådd än att vid livets slutskede känna att jag inte levde livet fullt ut.

HÄR[2] kan ni läsa hela texten översatt på svenska!

[1]: http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/2012/feb/01/top-five-regrets-of-the-dying
[2]: http://allas.se/doende-angrar-att-de-jobbat-for-mycket/

Photo by Hamid Najafi

Do more of what makes you happy!

Last week All NAtions put on a self care workshop that both Jon and I attended together with the whole Baby Safe team. As part of the workshop we were asked to complete a self care chart* that listed questions about the various areas of our lives that needs self care. One of the questions were ‘did I do some fun things this week?’ then we had to grade each question from between 0-10. When Jon and I later compared our answers it turned out both of us had marked this one 0! We realized we’d just been working and had had Zero fun this week and want to DO MORE OF WHAT MAKES US HAPPY!

I guess it’s obvious but we just understood that when we do things we enjoy regularly, then all other areas of our lives will most likely improve as well. We needed to just do things that completely disconnects us from work and to do lists, but to merely enjoy. This is the first step as part of the action plan:

Skejt 1

skejt 2

Förra veckan anordnade All Nations en workshop i egenvård. Både jag och Jon bestämde oss för att deltaga tillsammans med hela Baby Safe teamet. En av aktiviteterna vi gjorde var att fylla i ett frågeformulär* där vi svarade på frågor om egenvård i vårt eget liv, där varje fråga kunde besvaras från 0-10. Efteråt när vi satt och jämförde våra svar såg vi att vi båda svarat 0 på frågan ‘gjorde du något kul i veckan’! Noll kul i veckan! Detta fick oss att inse att vi ständigt jobbar och att vi behöver göra fler saker för att verkligen koppla av, fram för allt mentalt – att inte tänka på jobb så fort vi är lediga. Vi bestämde oss helt enkelt för att göra fler saker som gör oss lyckliga och att aktivt leta efter sådana aktiviteter. Här ovan har ni ett exempel på detta 🙂

  • We have the self care chart available for anyone who’s interested. Let us know and we can email it to you 🙂

6th baby in the safe!

Last Friday a beautiful little girl was left in the safe and she’s now in a safe placement being cared for. This will be the 6th baby that we’ve had in the safe since it was first installed, 2008.

So far two radio stations have called wanting a statement as there’s been a several baby abandonment cases this last month, here in South Africa. The South African news agency, Eye Witness News, contacted us to ask about some specific reasons for babies being abandoned. Here’s some of the article and what was said…

Baby Safe’s Sofia Morgan says poverty plays a huge role in almost 90 percent of cases. “The mothers lack the financial means to care for the child. At the same time, the high rates of HIV/Aids, drug and alcohol abuse, as well as rape, also influence a mother who is in a desperate state.”


I fredags hämtade vi en liten flicka som lämnats i Baby Safe lådan. Detta är den sjätte bebisen som vi tagit emot genom lådan i Sun Valley sedan uppstarten av Baby Safe, 2008.

Denna veckan har två radiostationer hört av sig och bett oss uttala oss om orsakerna till varför bebisar överges i Sydafrika. Eye Witness News skrev nyligen en artikel om hur man under de senaste veckorna har upphittat flera bebisar övergivna här i Sydafrika. I citatet ovan kan ni se vad vi hade att säga om hur situationen ser ut för de kvinnor vi kommit i kontakt med genom Baby Safe…

In Court

MM poster w Rarablogg DV Court

Ovan ser ni en bild på Rachel som håller upp vår senaste Mummy Mentor poster som vi håller på att sätta upp runt om i Masiphumelele och Ocean view. Mummy Mentoring är nog en av de viktigaste delarna av Baby Safes arbete. Detta innebär bl a att ge stöd och att vara påtryckare åt gravida kvinnor och nyblivna mammor, de flesta bosatta i kåkstäder.

Förra veckan innebar detta att jag under två dagar var med som stöd till en tjej som skulle vittna om den misshandel hon utsatts för i familjerätten. I den familjerätt vi oftast har att göra med finns bara ett vänterum där offer och gärningsman måste vänta tillsammans, ofta i flera timmar. Självfallet leder detta ofta till stor rädsla, särskilt då offret varit utsatt för misshandel och man tvingas möta förövaren igen. Därmed känns det extra viktigt att Baby Safe kan ge stöd i dessa sammanhang.

Practicing Thankfulness

Can I tell you a secret?

For much of my adult life I’ve found it hard to feel content. I’ve lived in enough places and been involved with enough different things to know that it wasn’t my environment that was making me feel this way.

It was about me.

I was someone who couldn’t enjoy the moment, I couldn’t appreciate what was around me, even when those things were beautiful and exciting.

Early last year, Sofia read a book called One Thousand Gifts, which is about practicing thankfulness, and how it can make us more settled, happier people. As she told me about the book, I realised that this might be my opportunity to get out of this rut.

Each morning I began listing a couple of things I was thankful for, and would then thank God for those things. At first it felt a little contrived, having such predictable mornings, but I soon began seeing the benefits…

I noticed that when I was in conversations with people I would recognise the positive things they said more. I found that where I used to be drawn to worry, or criticism, I would see beauty. It has become easier to offer words of encouragement.

Because I’m noticing what I have, rather than focussing on what I don’t, I’m not comparing myself with people as much as I used to.

Have you tried practicing thankfulness? How has it affected you?

© 2024 Jonathan & Sofia Morgan. All rights reserved.

Theme by Anders Norén.